fredag 28 november 2008

Testosteron och östrogen

Kom och tänka på en sak idag, jag vet inte om det bara är jag som upplever det på detta sätt, men alltid när jag får en puss av mamma är det på kinden och när jag får det av pappa är det i pannan. När jag själv pussar någon brukar det vara på kinden. Skulle kännas dumt att jag kommer och trycker upp hela mitt ansikte i någon annans och bara "Mm, puss på pannan". Detta kanske beror på att jag inte är längre än 164cm heller (jag har växt 4cm sedan jag mätte mig åttan!) och därför dras automatiskt till kinder, samma gäller ju mamma. Men jag tror detta har något med det manliga testosteronet och det kvinnliga östrogenet att göra faktiskt. Män är ju generellt sett längre än kvinnor och vill kanske inte därför böja sig ned och pussa någon på kinden (nu inkluderar jag inte pussar i hälsningsfraser, givetvis. Det är något helt annat). Men långa tjejer kysser ju inte direkt folk i pannan, utan de böjer lite på sig och pussar på kinden. Helt oviktigt egentligen, men jag har haft så mycket dötid idag.
Jag hatar BlondinjävlaBella, men något jag hatar så mycket mer är de som försöker härma henne. Usch! Ni behöver hjälp.

torsdag 27 november 2008

Hey ho lets go!

Idag inträffade något ganska fyndigt när jag, Josefine och Isabell stod på torget och väntade mycket troget på våra älskade naturjävlar. Vi började av någon anledning prata om Pokémon, om älskade lilla Pichatcu (stavning?) och Ash som han hette, Ash Ketchup. Pichatcus matte alltså, så här löd våran lilla konversation.
Jag: Men han Ash, Ash Ketchup, han skriker ju till Pichatcu att hon ska springa och hon bara gråter. Efter det avsnittet gick jag in till mamma och pappa och grät.
Issa: Haha men det gjorde jag med! Fast jag tog det inte så hårt.
Josefine: Alltså, vem fan heter Ketchup?
Jag: Ja, jag heter ju Heintz.

Detta tyckte mina kära vänner var mycket roligt, skrattade och stojade och Issa berättade allt för naturjävlarna när de senare dök upp. Jag fann ingen humor i detta då, men just nu är det lite roligt faktiskt. Men bara lite.

tisdag 25 november 2008

Datakunskap

Sitter här och pluggar, eller nej det gör jag inte alls. Men jag försöker. Har prov i Datakunskap A på fredag, och jag har inte ens tittat över det förrän nu. Det handlar om hur man använder Word bland annat, och då tänkte jag att jag kan öva lite på tabeller och listor här hemma. Men mitt Wordprogram är från 2008, skolans är från 2003 så inget är ju samma. Dessutom får jag inte ut något alls i livet av att veta vad ett Ram minne är. Dagens ungdom kan använda dator tillräckligt bra för att slippa ha en obligatorisk datakurs på gymnasiet. Datakunskap är ren och skär idioti.

måndag 24 november 2008

"Och Islam av alla länder också"


Igår tittade jag och Josefine på Sanningens Ögonblick, rätt bra det är programmet, som egentligen bygger på en värdelös idé. I alla fall löd en fråga såhär; "Om din man krävde att du konverterade till Islam, skulle du då göra det?" Josefine kommenterade detta och såhär löd vår konversation,

Josefine: Men gud, Islam av alla länder också.
Jag: Vad sa du nu?
Josefine: Va?
Jag: Vad sa du att Islam var?
Josefine: Vadå? Ett land väl?
Jag: Nej Molle, haha. Det är en religion. Hur dum är du egentligen?
Josefine: Vadå? Det är många som tror att Islam är ett land.
Jag: Hahahaha, nej.

söndag 23 november 2008


Sen ska jag träffa Josefine, träffade henne inte på hela dagen igår, minns inte när det var sist. Kanske någon gång i somras eller så. Annars ses vi ju varje dag. Har varit en jättelugn helg, men det är skönt det med. Har inget mer att säga nu, tror jag.. nej.

torsdag 20 november 2008

Konstiga sammaträffande

Igår var jag och far på körkurs och det var alldeles förträffligt ointressant. Det var handledarkursen, så snart är jag ute på Säffles gator och kör. Kanske borde jag slänga in en kommentar nu, nått i stil med "Så håll er inne nu för sjutton!" men det tänker jag inte göra. Jag är nog rätt haj på det där med att köra bil, gäller bara att träna och vänja sig. Tillbaka till handlerdarkursen nu, den höll på i 3 timmar, med två pauser. Mannen som pratade var mer än trött på sitt jobb vill jag lova, när han kom in i genom rummet och hälsade men inte ens ett litet leende kunde han bjuda på, dock såg han väldigt snäll ut. Jag hade köpt med mig ett paket ballerina och loka annars skulle jag aldrig någonsin stått ut. Pappa skrattade åt mig desto mer jag åt, för det var liksom inte en eller två kakor, det var i princip hela paketet, jag lämnade fyra. Och för att hindra mig själv lade jag ner paketet i min kasse hela tiden, men det funkade ju bara i en kvart eller nått, sedan började jag rassla och prassla, folk vände sig om och tittade på mig. En ung kille som måste gå fordon gav mig blicken som sa "Ska du verkligen äta en till?" och därför prasslade jag lite extra. Men det absolut konstigaste var att varje gång jag prasslade och försökte få upp ett kex så diskret så möjligt så började mannen framför mig hela tiden hosta. Och då menar jag alla gånger utom två, och han hostade inte en enda gång annars, bara när jag började med mitt prasslande. Vad berodde detta på? Ville ta min uppmärksamhet? Ville han att jag skulle räcka över paketet och ge en till honom? Eller vad var grunden i detta konstiga sammanträffande?

tisdag 18 november 2008

Bra att tänka på

När man säger nej till någon annan säger man ja till sig själv.

måndag 17 november 2008

Bara en tanke

Idag har jag pluggat från 15:08 till 19:59, detta vill jag tala om mina vänner är jävla prestation. Så länge har ni aldrig pluggat där ute i stugorna! Det enda jag satt med var historia, och det handlade om Medeltiden. Hur Sverige såg ut på 1100-talet och Jeanne d'Arc bland annat, intressant för visso, men inte för mig. Skulle uppskatta att jag drack 2,5 liter vatten också, till slut började det skvalpa i magen. Var bland det knäppaste jag varit med om, så fort jag gick började det skvalpa och därefter fick jag kramp. Trevligt för visso, men inte för mig. Och min lillasyster och hennes kompis har sjungit hela eftermiddagen. Roligt för visso, men inte för mig. Till en början var jag grinig, men sen blev jag vansinnig och självmordstankar började ta fart. Jag skulle skriva ett brev tänkte jag, att jag hade bestämt mig för att ta mitt liv. Att jag inte stod ut med allt oväsen längre, att jag inte klarade att hålla ihop världen längre, att jag nu stod på mina knän och bad om att få lite, lite tystnad. Och hur jag nekades till detta om och om igen, och jag klarade det inte mer. Och ingen skulle ens ha märkt att jag tog livet av mig, Wendela och hennes kompis sång tog upp allt. Allt ljud, all energi från mig och jag bara chippade efter andan och hur jag med min hesa röst pressade fram mina absolut sista ord "I just wanted some silence. I just wanted to live my life. You killed me. Forgive me my love." eller något annat dramatiskt. Verklighet för visso, men inte för mig.

lördag 15 november 2008

Uppdatering

Läste precis att Täppas var blind nu, nu har inte mitt förra inlägg någon betydelse längre. Fan.

fredag 14 november 2008

Täppas Fogelström

Igår var det torsdag och jag kollade på debatt i vanlig ordning, igår handlade det bland annat om nätmobbning och kungen över detta är ju som alla vet Alex Schulman. Eller rättare sagt skaparen, Alex Schulman fick bloggning bli en kultur i Sverige, det skulle jag nog vilja påstå faktiskt. I alla fall så var Täppas Fogelström där, han har ett radioprogram på någon P kanal, P1 tror jag mig bestämt. Den här mannen hade solglasögon på sig igår, i direktsänd tv, i en lokal i SVT-huset i Göteborg. Varför? Tyckte han att det var för soligt där inne? Var ljuset för starkt? Tror han att det är tufft? Ville han skapa debatt om solglasögon inomhus? Ville han dra till sig all uppmärksamhet? Har han precis varit på semester och glömt tagit av sig dem? Skäms han över sina ögon? Han kanske har röda ögon, så som djävulen har. Eller varför? Är han blind? Ser han dåligt? Om det är så får jag ursäkta, men tills jag får reda på varför så tror jag att han känner sig jävligt snygg i de där solglasögonen. Han kanske har någon sådan där åldersnoja? Han kanske börjar närma sig 60-strecket? Hmf..

torsdag 13 november 2008

När lyx blir till en vana

För ungefär tre kvartal sedan började jag lägga mig och sova när jag kom hem från skolan. Detta tyckte jag var helt underbart, något magiskt. Att bara få koppla bort ett tag, ligga i soffan och somna in till något tvprogram. Glömma allt viktigt, allt som jag egentligen borde göra. Nu för tiden är det en vana för mig att somna efter skolan, jag gör det ungefär varannan dag, beroende på vad jag har planerat för dagen. Detta är inte skönt längre, jag mår egentligen illa och får feber av att sova på dagen (kanske bara är inbillning, men ändå!). Jag blir alldeles snurrig och kollar på klockan hela tiden eftersom jag inte vet om det är dag eller natt. Jag får heller inget gjort på grund av detta, jag hinner inte med att plugga och allt det där andra, ta promenader för att rensa hjärnan eller bara prata skit med Josefine. Och det värsta är att hela dagen blir borta, man sover ju bort en tredjedel av sitt liv och det skrämmer ju en som fan. Jag har alltså sovit 5 år av mitt liv. Eller nej det har jag inte, jag sover ju aldrig på natten, bara på dagen på grund av mina sömnsvårigheter. Jag har nog ungefär sovit bort 4 år. 4 år av mitt liv som är så jävla kort som det är.
Neej, det är onödigt att sova på dagen, det är onödigt att sova överhuvudtaget. Vad fan får man ut av det liksom? En gång i tiden var det lyx för mig att få sova på dagen, det är det inte längre. Och jag ska sluta med det, från och med imorgon.

tisdag 11 november 2008

Jag får ändra inställning

Min mormor har alltid sagt "Man ska inte skjuta upp något som man kan göra idag tills imorgon." Detta gör jag alltid om det är saker jag inte uppskattar så värst, så som städa och plugga. Det är vana för mig att tänka "Jag städar mitt rum på lördag förmiddag..." För att inte överdriva har jag ungefär tänkt detta en miljard gånger i mitt liv. Detsamma gäller att plugga, idag bestämde jag mig för att plugga och öppnade därför historieboken, funderade på en bra ursäkt varför jag inte skulle plugga just idag, och det jag kom fram till var att jag pluggar bäst under press (vilket absolut inte stämmer!). Men det var det bästa jag kunde komma på. Nej vill jag bli något i livet får jag ändra inställning, inställning till det mesta. För mig är det mesta rätt tråkigt, jag är rätt uttråkad, och när det blir som värst hittar jag på något galet som jag sedan får ångest för. Alla lider av tristess men jag gör det lite mer än alla andra tror jag. Det finns ingen ironi alls i den senaste meningen, det är så jag tror, och det är så jävla patetiskt.



Mitt och Fredrikas telefonsamtal idag
Fredrika: Kan ni komma sista helgen i november då?
Jag: Ja, jag ska se. Jag ska prata med tjejerna.
Fredrika: Bra.
Jag: Finns det några snygga killar i Lysekil då?
Fredrika: Ja, det finns en.
Jag: Va? Bara en? Jakob Sandelin då eller?
Fredrika: Aa. Nej men det finns att killar som ser bra ut men alla har flickvän.
Jag: Jaha, men det är bara för att de inte träffat mig än.
Fredrika: Hahahaha!
Jag: Nej då jag skämtade.
Fredrika: Haha nej det gjorde du inte.
Jag: Nej, haha.
Fredrika: Gud vad jag saknar dig!

måndag 10 november 2008

Kanske fjortiskulturen försvinner helt?

Bogart i Säffle ska läggas ned, vår enda videobutik där man kan hyra film. Detta är deprimerande, speciellt för mig som följer lagen och inte laddar ner film. Eller egentligen kan jag inte ladda ner film, annars hade jag nog gjort det. Bogart har inte bara film, de har också stans bästa godis och internetcafé. Ja det är skamligt att man inte kan få gå och hyra film, stå och disskutera vilken film man ska välja i en halvtimme och därefter bli mycket besviken på hur den slutade när den väl är slut. För det är faktiskt riktigt, riktigt sällan en film är bra. Ett annat problem som uppstår nu när Bogart läggs ner är vart alla fjortisar ska hålla hus? Vad ska de invardera nu? Blir det torget tillsammans med a-laget? En smutsig gammal trappuppgång? Jag menar, de har ju inte speciellt höga krav. Eller så kanske fjortiskulturen försvinner helt, det vore ju underbart. Är så trött på alla tjejer som ger mig den där blicken om att de är mycket bättre än mig, alla jävla tomtar som spelar fulla när de är ute och gör de absoluta värsta och största misstagen, och låter därefter alla veta vad de har gjort. Neeej, sådana människor tycker vi inte om. Inte alls.
You call me up in the mornings
We’ll stay on the phone until dawning
You tell me secrets I actually keep
You call me up around noon and
Bring me all the good gossip
You hold my head when I throw up
I hold your hand when you weep

tisdag 4 november 2008

Barack Obama

Idag avgörs det, fan om inte Obama vinner. Då blir jag deprimerad ett par dagar, bara så ni vet.

måndag 3 november 2008

Janne Josefsson

Här har jag gått och väntat hela dagen på Janne Josefsson, på debatt, som ska handla om presidentvalet i USA hela dagen, men givetvis har jag tagit fel dag, ackack. Jag älskar verkligen Janne Josefsson sen Style by Mats frågade honom om han var "Fashions fiende". Janne uppfattade frågan som färsen, alltså köttfärs, icas köttfärs som det var fiffel med datummärkningen som han disskuterade i debatt. Han förklarar då att han inte gillar fusk, att det hela handlar om mode det vet han inte. Att det är Mats Setréus som ställer frågan vet han inte heller.

Har ni förresten tänkt på en sak? Att i Lasse Lindhs låt "Jag klarar mig aldrig ensam" låter det som om han sjunger "rapar", det just under denna mening: Och jag är bra på att vara själv men usel på att vara ensam. Texten som jag gjorde tjockare, det är där jag tror han sjunger "rapar". Varenda gång luras jag av detta, och får för mig att han sjunger "Jag rapar". Detta är sjukt, jag vet.

söndag 2 november 2008

Väntar på en vårdag i november...
Igår var det party för fulla muggar, diskussioner om hygien, snattare, smsragg och mycket annat roligt. Idag är det däremot sämre, har blivit förkyld och sov sisådär 4 timmar inatt. Nu är lovet slut och skolan börjar, prov på torsdag som jag inte kollat över en enda gång, yeees!
Ska snart ut och gå med Josefine nu, men jag tror jag väntar tills det blir mörkt. Folk kommer undra annars och tänka "Var inte Halloween igår?" och tissla och tassla bakom min rygg, jag kommer bli offret. Och jag är då fan inget offer. Jag är inget offer!